0M MATS WESTLING

Enskede, Stockholm, 60-tal. Beatles lägger världen under sina fötter och en mängd andra band världen över hänger på. Dock matas Mats från första andetaget av en helt annan musik. Ella Fitzgerald, Nina Simone och Bille Holiday är namn som han tidigt kommer i kontakt med. Mamma Anita är jazzsångerska och sjunger på ställen som Nalen och Bal Palais. På sistnämnda klubb träffas dessutom
Mats föräldrar och till tonerna av
”cry me a river” kommer en Mats Westling till världen. Familjen flyttar efter några år till Göteborg, eller närmare bestämt till Partille där ny skola och kompisar väntar. Att prata med Stockholmsdialekt i Göteborg vid den tiden var inte ballt, på band spelar Mats in sig själv och övar på sin Göteborgska. Han börjar att spela piano men går över till gitarr, och i tolvårs åldern bildar han sitt första band kallat ”The Devils”. Målade som bandet Kiss och med Tandberg bandspelaren på högsta volym blev de kungar på skolfesten. På stereon spelades hårdrock med Deep Purple, Led Zeppelin och Black Sabbath.

Under högstadiet tröttnar Mats rejält på Partille och dess invånare och börjar söka sig till stan och andra musiker. Mats bildar bandet Interpool tillsammans med Mats Claesson. Musiken som gällde vid den här tiden var jazzrock med divers influenser, det skulle vara svårt och starkt. Det spelades på ställen som Sprängkullen, Kulturhus etc. Sida vid sida med band som Attentat, Slobobans, Kaj Martin och Stick, Säpo m fl. Det bubblade bra under slutet av 70 talet.

Åren går och i början av 80 talet upptäcker Mats bl a Bowie och Roxy Music. En ny värld öppnar sig, balla kläder och smink blir en del av vardagen. Mats får förfrågan att gå med i gruppen Strasse och att åka till London några veckor senare för skivinspelning. Han svarar ja och en intensiv period inleds. Under denna tid gör Mats lumpen och det blir stora miljö skillnader. Från skogen till Londons musikliv och sedan tillbaks till skogen. Midge Ure från gruppen Ultravox producerade plattan och under en av kvällarna kom Phil Collins och hälsade på. Så här skall det vara tänkte Mats och åkte med. Efter några kul år splittras Strasse och Mats bildar tillsammans med Kaj Zack gruppen Attaboy där han gör sin debut som sångare.

Westling skriver låtar för fullt och
Attaboy spelar på några av de otal klubbar som besöktes.
Veckan kunde se ut så här:
Måndag: Måndax på Åtta Glas.
Tisdag: Wai Kikki på New Yaki.
Onsdag: Gamle Port.
Torsdag: Yaki Da. Fredag till Söndag var man givetvis på Bacchus. Attaboy fick erbjudande om ett skivkontrakt i London men valde att skriva med Svenska WEA istället. Låten ”Land of glory” blev en radiohit vilket medförde en stor mängd spelningar runt om i landet. Med stelt sprayat hår och med sminket i ordning blev bandet nominerat till ett av de snyggaste banden i Sverige enligt Vecko Revyn och Westling blev i tidningarna kallad för Västkustens Joey Tempest. Oj, oj, oj. Attaboy splittras ett par år senare och Mats går sin egen väg.

Det har nu hunnit att bli 90 tal och frisyren har dämpats, men inte spelglädjen. Tillbaka i studion, denna gång med andra musiker spelar Mats in material för en ny platta i eget namn. En sen kväll på krogen stöter han på en kompis från Frankrike. Mats berättar om nya låtarna och kompisen berättar om en manager i Paris som han känner. Med nya låtar i bagaget går resan till Paris. Westling och kompisen bor i managerns hus men märker redan första kvällen att det inte känns helt seriöst, de blir bjudna på en stor mängd Calvados och sedan kom avtalet fram, de beslutar sig för att rymma. Sagt och gjort ger de sig ut i den Franska natten och tar in på hotell. Dagen efter går de till en av Paris största studios ”Studio De La Grand Armeé” för att kopiera band. Medan musiken spelas kommer en man fram och gör grabbarna sällskap. Mannen har jobbat på ett stort skivbolag och är nu manager. Tilläggas måste att vid denna tidpunkt hade Mats inga som helst pengar kvar, inte ens till hemresan.

Mannen erbjuder ett skivkontrakt med Grand Armee Records och bokar genast in Mats på ett av de finare hotellen på Champs Elysée samt fri mat och dryck på en trevlig restaurang. Dessutom såg avtalet bra ut. Mats hämtar musikerna från Göteborg och tillbringar nästan
ett halvår i Paris. Det spelas in ett album. Att jobba som Svensk artist sjungandes på Engelska vid denna tidpunkt var dock inte så bra och dessutom var det allt för stressigt.
Mats åkte hem till Sverige igen.

Telefonen ringer när Mats sitter och äter en sen middag. Han får förfrågan om han vill sjunga i en balettmusikal. Han ser bilden framför sig och frågar – Hur då menar ni?
Under en säsong sjunger Mats Westling och Cecilia Wennersten i en föreställning som heter ”The cradle will rock”. Det var fulla hus, bra press och de behövde inte dansa.

Under en spelning i Halmstad något år senare kommer en kille fram i pausen och tycker att Mats skall ta kontakt med skivbolaget han jobbar för. Nya låtar spelas in med frenesi, inspiration och även en del aggression. Det sistnämnda p g a ett avslut av ett mycket kaotiskt förhållande. Westling åker till Stockholm och skriver skivkontrakt med Lionheart Records. Under denna period skriver han även låten ”In the garden” som handlar om en vilsen tjej i en stor värld. Skivbolaget jublar och den släpps som första singel. ”In the garden” blir en radiohit och spelas mycket. Mats gör ett flertal TV framträdanden och syns i många sammanhang mellan 96-98. I samma veva skriver Westling även låtar till Jill Johnson och står på scen med henne när hon vinner svenska uttagningen till Melodifestivalen och finns även med i finalen i Birmingham. 1996 passade Mats på att gifta sig med Madeleine.

Låtarna ”When Johnny sold his saxophone” och “Sorry” släpptes också som singlar men när det var dags för albumet fick skivbolaget kalla fötter. Vi behöver mer muskler sades det när förhandlingarna med skivbolaget Universal inleddes. Mats skriver ytterligare kontrakt och en tid senare är plattan ute i handeln. Skivan heter ”Weekend” och fick ett hyfsat mottagande
trots misstaget att släppa den så pass långt efter hitsingeln. Vad faan gör man!

Mats gick vidare! Rätt in i väggen!! Att tappa tron på det man älskat i hela sitt liv är inte roligt. Han var sjukskriven i flera månader och släppte allt som hade med musik att göra. Blotta tanken på att bli lovad guld och gröna skogar av människor som allt för länge stirrat sig blinda på utländska topplistor gjorde honom matt. Hela resonemanget om hur man bör göra eller inte göra, hur man bör se ut och inte. Hur kan skivbolagsindustrin se ut som den gör om alla har koll. Hmmm! I skuggan av allt detta börjar Westling efter en period att skriva, helt förut-sättningslöst. Första låtarna som kom fram var ”Osårbara” och ”Saga Utan Slut”. Låtarna är trots sinnesstämningen positiva och livsbejakande.

Att skriva på Svenska blev nu helt naturligt, Mats ville att allt verkligen skulle gå fram. Känslan att få blotta sig själv på detta sätt var det bästa han varit med om. Med små baby steg började en ny och spännande resa mot okänt mål. Mats testade sina nya låtar på små singer/songwriter pubar. Att sitta och sjunga öga mot öga med sin publik gav mersmak men denna gången skulle allt ske på annat sätt. En kväll på krogen Sjöbaren i Haga, där han bor spelar gruppen YaYaMen. Mats har hört dem förut och känner killarna lite grann, men denna gången hör han dem som för första gången. Deras sound skulle bli perfekt till de nya låtarna. Sagt och gjort frågade Mats om de var intresserade av att spela med honom. De svarade ja och samarbetet hade startat.

Vis av tidigare erfarenheter vill Mats börja med att göra en serie spelningar. Mats och killarna stiger in i replokalen och stannar där ett bra tag. De spelar på några ställen och känner sig efter en tid redo att gå in i studio. På ett klassiskt och levande sätt börjar de att spela in vad som skall bli albumet …13 rätt. Mats har hela tiden sett låten ”Osårbara” som en duett men frågan var med vem. Låten skickas till Agneta Sjödin som är en gammal vän till Mats och som även sjungit på fritiden. De båda hade flera gånger genom åren talat om att göra något tillsammans någon gång, och nu var det dags. Parallellt med skivinspelningen skriver Mats musik som aldrig förr. Låtarna ”En känsla av sol” och ”Måste börja sluta” tillhör dem som kom till då. Westling fattar även beslutet att ge ut musiken på eget skivbolag. Det var som någon sa – skall det hända något får man väl göra det själv. Detta beslut innebar en själslig befrielse men också ett tufft jobb att få ihop pengar.

Mats kontaktade ett bra promotionbolag och en bra distributör. Resten fick han och Madeleine sköta själva. I september 2004 släpptes ”Osårbara” som singel och det blev tummen upp både från radion och viss press. ”Saga utan slut” släpptes som singel i Januari 2005 och fungerade ännu bättre. Att radion tog till sig Mats musik på detta sätt gjorde honom otroligt glad och stolt. Singlarna låg i nästan ett halvår i toppskiktet på mest spelade P4 Sverige!! Hurra!!

16 Februari 2005 släpptes albumet …13 rätt ut i handeln. Mats Westling & YaYaMen höll release partyn på Victoria i Stockholm, Jazzhuset i Göteborg, Hotell Oscars Varberg och på Mårtens Krog i Uddevalla. Morgon efter partyt i Stockholm medverkade Mats Westling och bandet i TV4´s morgon tv. Framträdandet gick bra med det var en snurrig morgon. Mats hade glömt kostymen men fick låna Leif Borks kostym. Den var helt ny och förmodligen inte provad gissar vi.

Jättebra reaktioner på plattan har inneburit ett hektiskt men jätteroligt år för Westling. Spelningar, P4 Live, Radio och TV. De spontana mailen från människor som känner igen sig i texterna och vill höra mer gör honom riktig glad. Det är väl bara att konstatera att ju äldre men blir desto mer (förhoppningsvis) har man att säga. Åsikten delas tyvärr inte av vissa recensenter som tydligen tycker att man skall sluta ge ut skivor när man fyllt 30 år. Nåväl, dom lär väl sig också, får vi hoppas!

Trots att Mats genom åren spelat in flera skivor känns albumet …13 rätt som det första och det har definitivt gett mersmak. Han håller på och skriver för fullt inför nästa platta när han inte gigar förstås………….

Ps Gå och lyssna när han spelar, han kör några helt nya låtar också Ds